[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

affliger

affliger /afliʒe/ // verbe transitif
a)
 = attrister tristatu tristetü (ZU) penatu penatü (ZU) atsekabetu aflijitu (BL) (g.g.er.)
le simple fait de me souvenir de cela m'attristait et m'affligeait
hartaz oroitzeak tristatzen eta atsegabetzen ninduen hortaz oritzeak berak tristetzen eta penatzen nündüan (ZU)
cette nouvelle l'a affligé
berri horrek penatu du
b)
 = affecter, frapper (minki) jo (minki) hunkitu
les maux qui affligent la terre
lurra minki jotzen dituen gaitzak
c)
être affligé de
 + maladie joa izan
il est affligé d'une maladie incurable
eritasun sendaezin batez joa da eritarzün sendaezin batez jorik da (ZU)