[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

affranchir

affranchir /afʀɑ̃ʃiʀ/ // 1 verbe transitif
a)
avec des timbres zigilatu tinbrea ezarri (lag.ar.)
à la machine zigilatu
lettre affranchie/non affranchie
gutun zigilatua/zigilatugabea
b)
 = libérer libratu libratü (ZU) askatu
affranchir le peuple de la tyrannie
populua tiraniatik askatu
c)
 = mettre au courant jakinean eman jakinean ezari (ZU) salatu
c'est ton frère qui m'a affranchi
hire anaiak naik jakinean ezarri
2 s'affranchir verbe pronominal
s'affranchir de
zerbaitetarik libratu
ils veulent s'affranchir des obligations
betebeharretarik libratu nahi dute