[euskarazko hitzak bila Nola Erran hiztegiaren barnean]

euskarazko hitzetan

fini

fini /fini/ finie ( ptp ⇒ finir ) 1 adjectif
a)
 = terminé bururatu bukatu finitu (BL) (lag.ar.) finitü (ZU) akabatu amaitu ürrentü (ZU)
nous avions à peu près fini notre travail
gure lana bururatuxe genuen gure lana ürrentüxerik günüan (ZU)
finie la rigolade! familier
ez da gehiago irririk! ez da haboro erri egiterik! (ZU)
être fini
akabo izan fini izan (ZU / BL) (lag.ar.) bururatua/bukatua/amaitua izan
ça n'est pas un peu fini ce bruit?
ez da oraino fini azantz hori?
c'est bientôt fini!
istantean fini da!
b)
homme politique fini/akabo izan (lag.ar.) (predik.)
c'est un homme politique fini
politikan harenak egin du
c)  = complet
menteur, salaud, ivrogne huts hüts (ZU)
c'est un menteur fini
gezurti hutsa da gezürti/gezürter hütsa da (ZU)
2 nom masculin
appréciez le fini du travail!
beha lana zein ederki bururatua den!
ça manque de fini
ez da arras fini/bururatua ez da ontsa finitürik (ZU)